Ökad lust och måluppfyllelse i matematik
2007-11-08
Lärområde |
Ökad lust och måluppfyllelse i matematik |
Datum |
8/11 -07 |
Syftet med träffen var… |
Att titta på matr. som kan synliggöra kvalité |
Vi pratade om … |
Det är för mycket görande på mattelektionerna.
Det bör vara mer arbete med jämförelser och se mönster – gärna praktiskt
Sammanfatta klokskaper
Matriser ett sätt att synliggöra olika kvalitéer.
Diskutera elevlösningar
MVG-kvalité lika för många ämnen. |
Reflektioner under träffen… |
Svårt att hitta bra uppgifter
Svårt att få en progression i uppgifter som tränar elevernas kvalitativa kunskaper. |
Slutsatser/lärdomar under träffen … |
Väl genomtänkta enkla betygsmatriser är ett bra stöd när man ska synliggöra kvalitativa kunskaper för eleverna. |
Inför nästa träff tänker vi … |
Ta fram färdiga matriser och annat matr. Kring matriser. |
Svårigheter i lärprocessen … |
När man är trött efter en häktisk arbetsdag är det svårt att fokusera |
Deltagare |
Frida Sjölander, Åsa Jonsson, Carita Ludén, Kerstin Sjödin, Britt-Mari Forsberg |
Dokumentatör |
Britt-Mari Forsberg |
2007-12-03
Lärområde |
Ökad lust och måluppfyllelse i matematik |
Datum |
071203 |
Syftet med träffen var… |
Titta på matriser och material kring dessa. |
Vi pratade om … |
Få av oss har arbetat med matriser utöver vid nationella prov.
Vi behöver arbeta konkret med matriser. |
Reflektioner under träffen… |
Vi behöver en konkret situation att arbeta med för att kunna diskutera hur matrisen skall utformas. |
Slutsatser/lärdomar under träffen … |
Bristande erfarenhet gör att det är svårt att diskutera matriser. |
Inför nästa träff tänker vi … |
Fundera ut förslag på arbetsområden som vi kan arbeta med. |
Svårigheter i lärprocessen … |
Stor frånvaro i lärgruppen (40 %). |
Deltagare |
Carita Ludén, Britt-Marie Forsberg, Åsa Jonsson |
Dokumentatör |
Åsa Jonsson |
2008-12-04
Lärområde |
Hur kan vi på olika sätt förändra matematikundervisn. så att vi ökar lusten och måluppfyllelsen |
Datum |
081204 |
Syftet med träffen var… |
Att inventera svårigheter i nationella prov |
Vi pratade om … |
Vi analyserade svårigheter i de uppgifter som eleverna inte klarat på förra årets nationella prov |
Reflektioner under träffen… |
Vissa svårigheter beror på att eleverna inte har begreppen befästa, tex. Divisionsbegreppet, positionssystemet för decimaltal, bråk mm. Andra svårigheter beror på uppgifternas utformning och ”gamla sanningar”, tex. ”vid multiplikation blir alltid svaret större, och vid division blir alltid svaret mindre” |
Slutsatser/lärdomar under träffen … |
Huvudräkning betraktas av eleverna som ”svar direkt”, vi måste poängtera tankeprocessen. Tallinjen för decimaltal/bråktal är viktig, men svår att göra intressant. Stressen vid provtillfället gör att de använder för lite tid till B1-delen, uppgifter man tror är svåra (eftersom de tror att de ska kunna ”svara direkt”) försöker de sig inte på. |
Inför nästa träff tänker vi … |
Jobba med att det i huvudräkningsuppgifter också finns en tankeprocess. Var och en av oss i lärgruppen ska låta elever få utföra följande uppgifter från 2008 års NA-prov, B1: uppg.2, 3, 5, 6, 9, 10, 15, 16
Fokus ska ligga på:
Vad tänker eleverna när de hör begreppet ”huvudräkning”?
Hur har de löst uppgifterna?
Vi kommer också att ta bort den förtryckta platsen för svaret, eftersom vi tror att det bidrar till att eleverna tror att dessa uppgifter ska vara så lätta att de direkt ska komma på svaret. |
Svårigheter i lärprocessen … |
|
Deltagare |
Pontus Westman, Kerstin Sjödin, Carita Ludén, Åsa Jonsson |
Dokumentatör |
Carita Ludén |
|
 |
| Problembaserad
skolutveckling |
|
Universitetgatan
2, 651 88 Karlstad