Elevers
bristande lust till lärande i skolan
På Södra skolan i Sveg (år 7-9) har man
startat en lärgrupp bestående av 8 helklassundervisande
lärare i en högstadieklass. I klassen finns det
3-4 elever som mycket uttalat visar att de inte har någon
drivkraft för lärande i skolan. Det visar sig i
skolk, sena ankomster, brister i utrustningen, inget engagemang
i lektionsarbetet och allmän stökighet. Dessutom
har flera av dem varit inblandade i diverse "strul"
på fritiden.
Man började med att lyfta upp sina egna föreställninar
om vad som ligger bakom problemet. Frågeställningen
vid den första träffen (03-11-11) var Viktiga
och vanliga faktorer som ligger bakom elevers bristande lust
till lärande i skolan.
» läs mer
Vid den andra träffen (03-11-18) var frågeställningarna:
Vilka motiv för lärande kan tänkas finnas hos
eleverna? Vad ligger till grund för dina funderingar?
Vilka eventuella historiska skillnader är möjliga
att se? Vad ligger i skolans uppdrag när det gäller
att stödja elever som saknar motiv? Behöver vi ökad
kunskap om elevers motiv för studier? Hur får vi
den?
Tredje träffen: "Vi skulle jobba med frågeställningarna
men fick uppdrag från skolledningen att lösa hur
vi skulle få in eleverna i verksamheten när vårterminen
började. Vi kom fram till att de elever som det handlade
om saknade grundläggande förutsättningar för
att klara undervisningen. Vi behövde skapa en mindre
grupp där vi skulle fylla i de förutsättningar
som behövdes för att få in dem i den vanliga
verksamheten.."
"Den kollektiva förståelsen är bättre
än den enskilda. Det är inte lätt att se på
ett problem utifrån flera håll när man i
mitt uppe i det." Erik Thunell, lärledare
i Härjedalen
Deltagare i lärgruppen
8 helklassundervisande lärare i en högstadieklass
Tid för lärande
Arbetslagstid mellan 16.00 - 17.00 varje tisdag
Gruppens egna lärdomar
Flera intressanta synpunkter om elevernas motiv till lärande
framkom. Tävlingslust, vara föräldrar och lärare
till lags, arbete i framtiden, bli sedda, bekvämt att
göra det som förväntas, yttre påtryckningar
i form av elevvårdskonferenser eller täta kontakter
mellan mentor och familj. En mera personlig relation mellan
elev och lärare kan ha stor betydelse för elevens
motivation till lärande. Det är troligen svårare
för en elev att låta bli att gå på
en lektion, eller att strunta i att göra det förväntade
arbetet, om det finns en god relation mellan elev och lärare.
Reflektioner efter 3:de träffen:
• Stökiga elever märks. Då
gör vi något. Vad händer med alla tysta tjejer?
• Övergången till 7:an är mycket positiv
för de flesta eleverna, men en katastrof för ett
fåtal.
• Kan hemklassrum hjälpa?
• Nu pratar vi om problemen – det gjorde vi inte
förr.
• Det blev en hel del ifrågasättande av varandras
inlägg idag.
Veta mera om elevernas motiv till lärande
Vi kom fram till att vi skulle vilja veta mera om elevernas
motiv till lärande. Det skulle vi kunna få bättre
kunskap om genom att "djupintervjua" några
tiotal utvalda elever. Vi känner oss emellertid osäkra
på vilka frågor vi ska ställa.
» Läs
mer om träffarna 2003-11-11, 2003-11-18, 2003-12-02
|
 |
|