Hur kan vi arbeta för att gynna barns inre motivation till lärande?
2008-10-27
Frågeställning |
Hur kan vi arbeta för att gynna barns inre motivation till lärande? |
Datum |
2008-10-27 |
Syftet med träffen var… |
Lärande samtal |
Vi pratade om … |
Innan träffen hade var och en förberett sig genom att skriva ner tre, för var och en, viktiga punkter utifrån frågeställningen. Dessa tankar, åsikter och erfarenheter kunde vi tillsammans sammanfatta till fem underrubriker.
Rubrik 1: ELEVINFLYTANDE.
-
Elevråd, formen (yttre), innehållet (inre)
-
Klassråd (undervisning, redovisning, regler, försäljning, klasskassa mm)
-
Medskapande delaktighet i planeringen; hur ska vi arbeta?, hur ska vi redovisa?, Hur kan vi lära? (oss, du, dig) Vad vill eleverna utifrån brainstorm, önskemål, tematiska projekt utifrån barnens frågor (inom vissa ramar - Lpo)
-
Utvecklingssamtal (eleverna genomför sitt eget utvecklingssamtal utifrån egna förberedelser, reflektioner - måluppfyllelse).
Rubrik 2: FÖRHÅLLNINGSSÄTT
-
Positivt förhållningssätt; lyssna, se och bekräfta
-
Trygga barn (inre)
-
Glädje, engagemang, intresse
-
Visa respekt, familjär, skapa vi-känsla, det ska vara ok att göra ”fel”
-
Positivt samarbete med föräldrar – ger en positiv bild av skolan (inre)
Rubrik 3: KREATIVT ARBETSSÄTT
Rubrik 4: INDIVIDUELL NIVÅ
Rubrik 5: LUST
-
Meningsfullt arbete, t ex för en mottagare (brev, insändare, läsa eller berätta för en lyssnare – kamrat, lärare)
-
Skapa nyfikenhet, göra ämnet intressant (”jag” ska själv tycka att det är roligt)
-
Utgå från elevens/elevernas intressen
-
Roligt, spännande, ”trigga” intresse genom noggranna förberedelser
-
Variation, bryt slentrian – pedagogen gör något överraskande
-
Pedagogen väl förberedd både teoretiskt som inför praktisk verksamhet (barnen genomskådar dig om du inte är påläst)
|
Reflektioner under träffen… |
Samtliga var överens om att samtalsformen gav alla utrymme, möjlighet att komma till tals och delge sina åsikter och erfarenheter utan att bli avbruten. Även om några, pga tidsbrist och stress, till en början var negativa till PBS så avslutades mötet positivt, med vilja till förändring och skolutveckling. |
Slutsatser/lärdomar … |
Vi insåg snart att det skulle vara svårt att fördjupa oss i samtliga underrubriker. Vi enades om att fördjupa oss i hur pedagogens förhållningssätt påverkar barnens inre motivation. Vi enades om att ett gemensamt synsätt på förhållningssätt skulle gynna barnen. |
Inför nästa träff tänker vi … |
Fördjupa oss i andras erfarenheter av hur pedagogens förhållningssätt påverkar barnens inre motivation till sitt eget lärande, söka information/forskning och delge varandra vid nästa träff (genom PBS hemsida, utifrån föreläsningar, andra skolor och andra pedagogers erfarenheter, litteratur). Vi planerade att titta på en film tillsammans vid nästa träff som en i samtalsgruppen varmt rekommenderade.
Två i samtalsgruppen hade erfarenhet av att hälsa eleverna, var och en, välkommen till skolan direkt på morgonen genom att ta i hand eller hälsa personligen. Vi enades om att alla skulle göra det med sina klasser till nästa träff för att då utvärdera om detta uppnått den effekt vi önskade nämligen att se och bekräfta varje enskild elev.
Vi beslutade också att barnen skulle stanna ute på rast fram till klockan 7.45 av praktiska skäl (undvika trängsel i korridorerna). Vi enades om att inte släppa in eleverna till lektionssalarna förrän vi öppnade dörren och hälsade dem välkomna kl 7.55. Vi enades också om att ta de tillfällen som gavs till enskilda samtal med eleverna, i korridorerna, i matsalen och på raster. |
Svårigheter i lärprocessen … |
- |
Deltagare |
Lena Eriksson, Lena Holmgren, Eva Evertsson, Inger Pålsson, Lasse Nilsson, Edit (?) |
Dokumentatör |
Lena Eriksson |
2008-12-03
Frågeställning |
Hur kan vi arbeta för att gynna barns inre motivation till lärandet. |
Datum |
2008-12-03 |
Syftet med träffen var… |
Lärande samtal
|
Vi pratade om … |
Innan träffen har vi sökt ytterligare material om motivation. Utifrån dessa, samt det som kommit upp på förra lärsamtalet gick resonemanget som följer.
-
Genom att med många olika inlärnings metoder få förståelse
-
Knyta an till barnens intresse
-
Utgå från barnens behov
-
Individanpassad undervisning
-
Pålästa lärare
-
Mindre grupper
|
Reflektioner under träffen… |
Det behövs tid för att förbereda spännande lektioner, som individualiseras.
Mindre grupper så att pedagogen kan göra meningsfulla observationer, speciellt vid utredningar.
Barn har inget behov av att vara i grupper om 30 barn. Vilket för många blir en störande inlärningmiljö.
Var tar vi tiden som behövs?
|
Slutsatser/lärdomar under träffen … |
Vi har en lång väg att gå innan vi närmar oss målet men en bit på vägen har vi kommit.
|
Inför nästa träff tänker vi … |
Fortsätta att leta information om motivation i litteratur, artiklar, och på nätet.
|
Svårigheter i lärprocessen … |
Så här i slutet av terminen hade vi alla mycket att förbereda och koncentrationen var splittrad på många projekt.
|
Deltagare |
Majlis, Per, Britta, Ulla, Ninna |
Dokumentatör |
Ninna Henriksson |
2009-02-05
Frågeställning |
Hur kan vi arbeta för att gynna barns inre motivation till lärandet |
Datum |
2009-02-25 |
Syftet med träffen var… |
Lärande samtal |
Vi pratade om … |
Våra två grupper såg en film om vuxet och vildvuxet språk. Sammanfattningsvis om vårt språkbruk gentemot barn, hur skäll kränker individen och att barnen själva bör finna en lösning på situationen som förorsakade skället. |
Reflektioner under träffen… |
Alla var vi eniga om att tidsbristen var en av orsaken till att man skäller istället för att under samtal hitta en lösning. Fast i och med lärarlag har vi kommit en bit på väg.
Samtliga var eniga om att vi skäller på våra elever.
Vi pratade om vad skillnaden var mellan kränkande skäll och tillrättavisning.
Vikten av att vara medveten om det egna kroppsspråket. Man kan visa sin irritation med kroppen fast munnen ler.
Att vi som pedagoger är ärliga gentemot eleverna om våra tillfälliga sinnesstämningar. Inte glömma att be om ursäkt. Vara mer personlig.
” Jag är inte bara lärare utan också….”
Vuxnas dåliga språkbruk kan ofta riktas mot samma elever, säkerligen möter det även eleven i hemmet. Ett samarbete mellan hemmet och skolan om en gemensam värdegrund i språkbruk vore önskvärt. Inspirera kommande generationer till ett bättre språkbruk.
Först och främst en gemensam värdegrund bland pedagogerna i språkbruk och positiva tillrättavisningar för att i förlängningen profilera skolan. |
Slutsatser/lärdomar under träffen … |
Handledning i empatiskt språkbruk av någon man känner förtroende för, vore önskvärt.
Tid att prata enskilt med elever som behöver gränssättning. |
Inför nästa träff tänker vi … |
Hur får vi eleverna att inse att de ska lägga ner tid på skolarbetet för sin egen skull? Inte göra arbetet för läraren. |
Svårigheter i lärprocessen … |
Tänka på att använda oss av förståelsefördjupande frågor. |
Deltagare |
Ann, Ann-Christin, Annette, Britta ,Martin, Mia, Ninna, Paul, Paul och Pär |
Dokumentatör |
Ninna Henriksson / Ann Badman |
2009-03-18
Frågeställning |
Hur kan vi arbeta för att gynna barns inre motivation till lärande?
Hur kan pedagogens förhållningssätt gynna barns inre motivation till lärande? |
Datum |
090318 |
Syftet med träffen var… |
Utvärdera ”stopp-stanna” –metoden och berätta för varandra på vilket sätt vi bekräftar barnen när de börjar på morgonen. |
Vi pratade om … |
Vi genomför ett PBS-samtal där vi delger varandra hur ”Stopp-stanna”- metoden fungerat sedan föregående träff.
Eva E tar kontakt i hallen och försöker säga några ord till var och en, de sjunger sedan tillsammans en ”god morgon sång”. Stopp-stanna metoden har fungerat jättebra vid ett par tillfällen.
Malin tar i hand varje morgon och tycker det fungerar bra. Har varit halvdålig på att använda stopp-stanna metoden, den finns i bakhuvudet men glöms bort.
Åsa tycker det är viktigt att visa respekt för eleverna.
Inger hälsar på alla i hallen. Barnen får gå in själva i klassrummet, kan bli lite kaos i klassrummet när de är själva. Inger har försökt prova stopp-stanna metoden och det fungerar för det mesta bra. Hon använder andra uttryck än stopp t ex ”tjo ho”. Inger rekommenderar en bok om förhållningssätt; ”Barn med uppmärksamhetsstörningar”.
Lena tar varje barn i hand och hälsar dem välkomna till skolan direkt på morgonen (lärare och elev har hälsat på varandra med handslag och ögonkontakt hela läsåret så det är ett naturligt inslag). Lena har kommit en bit på väg med stopp-stanna metoden (glömmer bort sig ibland) och tror på den. Lena pratar om föreläsningen med pedagogerna från klass 9A (tv-serie på svt) som hon och Malin varit på i Stockholm under ht. Gunilla Hammar Säfström (en av lärarna i tv-serien) berättade på föreläsningen om Ris & Ros samtal. Det är privata, enskilda samtal minst 1 ggn/vecka, där läraren bekräftar elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling och förmågor, hon börjar alltid med rosenknoppen. Lena hade även hittat en del info om förhållningssätt på PBS hemsida. Ex: brist på positiv uppmärksamhet leder till minskad lust att lära.
Sören anser att respekt är viktigt, t ex hur tokigt än en elev säger något så kan man säga; kan du berätta vad du menar… Låt eleverna få utrymme att berätta vad de tänker på. Får dom att berätta så kan de koncentrera sig på arbetet sedan. |
Reflektioner under träffen… |
Vi anser att Ris & Ros-samtalen även bör avslutas med en rosenknopp, så att samtalet både börjar och avslutas positivt. |
Slutsatser/lärdomar … |
Att stopp-stanna metoden fungerar bra, eleverna reflekterar över vad som blivit galet och kan själva sätta ord på vad som hänt och komma med egna förslag på alternativa handlingar. Några testar varianter till ordet: Stopp. |
Inför nästa träff tänker vi … |
Vi bestämmer oss för att testa Ris & Ros samtal (enligt Gunilla Hammars modell) och i första hand koncentrera oss på de elever som sällan får uppmärksamhet. Vi fortsätter med STOPP-metoden. Inger beställer litteratur som samtliga ska läsa innan nästa träff; ”Barn med uppmärksamhetsstörningar”. |
Svårigheter i lärprocessen … |
- |
Deltagare |
Lena Eriksson, Malin Eriksson, Eva Evertsson, Sören Kroon, Inger Pålsson, Åsa Thorin (vfu-elev). |
Dokumentatör |
Malin Eriksson/Lena Eriksson |
2009-06-03
Frågeställning |
Hur kan pedagogens förhållningssätt gynna barns inre motivation till lärande? |
Datum |
2009-06-03 |
Syftet med träffen var… |
Utvärdera; ”stopp-stanna metoden”, ris och ros samtal, film ”Barnet och orden” samt litteratur: ”Barn med uppmärksamhetsstörningar”. Nya deltagare delger egna erfarenheter om hur förhållningssätt gynnar till inre motivation. |
Vi pratade om … |
I: Läst boken, stopp-stanna metoden fungerar bra, testade på barnen efter att ha sett filmen. Inger berättar om egna upplevelser där barnen kunnat sätta ord på varför ped. Säger stopp. Ex: du säger stopp för att jag ska gå ut på rast. Man försöker tänka mer på att inte skälla på barnen, fungerar inte alltid.
2: frågar; vad är det som hänt? Förklara! Barnet hjälper på så sätt till att utreda problemet/konflikten. Det är lätt att stoppa skeenden omedelbart; gå därifrån. Maj-Lis säger att hon tänker sig för mer nu. Just nu är det mycket som är konfliktfyllt. Orsak? Utflykter, utmaningar… Vad kan det bero på? Mkt som lockar, cykelbanor mm. Uppspelta. Orkar ped. Förändra sitt förhållningssätt? Litt. ger tips men man vill se resultat fortare.
3: Positiva glasögon, vi försöker att bara se bra saker. Försöka ignorera dåliga saker. Litt: har förståelse för att det är på ett visst sätt, men jag vill att det ska fungera för hela klassen. Boken tar upp barn med specifika problem men ped. Vill inte behandla alla så, vill inte hela tiden tänka så. Tror att man kan välja att se det positiva och inte alltid det negativa.
Generellt; barnen ska avskärmas, struktur, springa i korridorerna – röra sig – ped. tror att det är bra men menar att alla elever inte är känt av det. Svårt att räcka till för alla elever. Viktigt: reagera på det som är positivt (istället för det negativa) för att på så sätt motivera övriga till positivt beteende.
4: Belöningssystem har använts på vissa barn (4 elever). Svårt att kunna se/observera ett barn och avgöra vid dagens slut om barnet har gjort sig förtjänt av belöning (ex bokmärke). Ped. samtalar med dessa barn i slutet av dagen då barnen själva ska reflektera över hur dagen har gått. Ofta kommer de ihåg den lektion/stund som ligger närmast i tid, den första lektionen/rasten kan vara svårt att komma ihåg. Barnen har svårt att bedöma en hel dag. Ped. hjälper barnen att komma ihåg. Ped. påminner om belöningen omedelbart när oacceptabelt beteende sker. Har inte sett något resultat av detta ännu, ser ingen förbättring. När ett misslyckande skett redan på morgonen så är ju resten av dagen körd… Ped. ser ett mönster att om barnet misslyckats redan på morgonen så är det ingen idé att försöka resten av dagen. Erfarenhet: det är för mycket för barnet att komma ihåg.
5: Föreläsning: Varför slåss Johan? Ped. delger övriga reflektioner från föreläsningen: ignorera – mycket svårt. När ped. ger positiv feed back till barnen som sköter sig så ”ser” och ”hör” inte de som springer runt det. Svårt att ignorera, fungerar inte som metod. Det är svårt för barnen att jobba när några stör (det hjälper inte att ignorera). Belöningsböcker: föreläsaren sa att man skulle jobba med en sak åt gången. T ex: inte prata rakt ut. Ped. tror på metoden men menar att man inte ska ha så många elever på gång samtidigt. Kan vara bra att börja med en elev.
6: Reflektion om belöningssystem: Berömmer ett bord med elever på morgonen, berömmer att de var så snabba att sätta sig tysta på sin plats. Nästa dag sätter sig alla tyst på sin plats, snabbt och inväntar beröm. Då säger vi ingenting. Då är ped. inte beredd att bedöma. Det ska ju vara självklart att sätta sig tyst på sin plats. Ped. tycker inte att det är rätt att behöva bekräfta och bedöma det varje dag. Vi kämpar för självklarheter.
Refl. Litt: lång process innan diagnos. Bör ha samma ped. särskilt viktigt för de här barnen att de känner sig trygg med en vuxen. Mycket stämmer med vad som beskrivs i boken. Att verkligen tänka sig för och inte döma hela tiden. Boken är tänkvärd. Rektorn borde läsa den! De två år som ped. arbetade med ett barn med adhd så försakades de andra barnen. Det blev fel för de andra barnen, de fick vara med om många tråkiga saker både i klassrummet och ute på rasten. Just för de här barnen så är det som beskrivs i boken mycket viktigt. Har man elever med koncentrationssvårigheter så bör man läsa den.
7: Refl. Litt: inser att boken skulle behöva läsas en ggn i veckan… mycket matnyttigt och mycket intressant. Har en elev med samma problematik och inser i efterhand att fel begåtts. Läsvärd bok som man behöver tid att grundligt gå igenom. Boken bör vara lättillgänglig, den kan man behöva ha till hands i olika situationer.
8: stopp-stanna metoden: tänker mer på det istället för att skrika SLUTA! Går fram till barnet i större utsträckning och pratar lugnt och försöker få barnet att reflektera på beteendet. Det är en tanke man haft ända sedan man började arbeta som lärare men ibland känner man att man har tiden emot sig. Ped. tycker att metoden fungerar mer eller mindre beroende av barn.
9: Litt: ska man läsa boken med behållning så måste man stanna upp och tänka in i praktiska situationer. Ped. skulle ha velat ha mer tid till reflektion av boken. Boken behöver också vara lättillgänglig i verksamheten. Man måste titta på hela gruppen, man kan ha andra specifika barn i en grupp vilket ibland kan ”krocka”. Böcker behövs till all personal, bra med rubriker i marginalen, lätt att slå upp i.
10: Assistent till en elev med uppmärksamhetsstörning: Det här måste man se över tid, tidskrävande att lära känna dem. Boken är ett bra stöd men det finns situationer då inte boken hjälper. Ignorera: faran med det kan vara att de andra faller in i ett beteende –att de förstärks i sitt beteende när ingen bryr sig om det.
Åsikt: med ignorera menas att inte förstärka negativ uppmärksamhet, inte att låta gå.
10 forts: var ska man lägga gränsen? Lite störande eller? Gränsen är svår att lägga, svårt. Det här barnet måste man tolerera mer än andra, det är inte elevens fel egentligen. Man måste lära eleven strategier för ett ändrat beteende. Är inlärningen i ämnet första prioritet eller är det neg. beteende. Hur arbetar man med gruppen för att få förståelse från övriga.
11: Litt. Mycket bra och tänkvärt, man behöver repetera för sig själv. Det är svårt att bemöta detta barn på rätt sätt då det tar mycket tid från övriga elever…. Behov av handledning finns.
12: film och litt: många tips, alla tips stämmer inte på alla personer men något tips stämmer på vissa personer. Handledning och observationer kollegor emellan skulle vara bra där man delger konstruktiv kritik.
Det finns inte tid till egen reflektion. Man jobbar både med beteende och kunskapsinhämtning samtidigt…
13. Har ej läst boken eller prövat metoderna ännu. Är imponerad över alla kloka tankar som kommer fram genom PBS-samtal. Det ger mycket. |
Reflektioner under träffen… |
Vi har en stor kunskapsbank. |
Slutsatser/lärdomar … |
Vi träffas för sällan för pedagogiska diskussioner. PBS träffarna peppar oss, det är givande träffar. Fördelarna är att metoder prövas på flera håll och därefter så kan vi tillsammans utvärdera fördelar och nackdelar. Så småningom kommer vi fram till ett gemensamt förhållningssätt. |
Inför nästa träff tänker vi … |
Fundera över hur vi ska berömma och bekräfta barn. Var och en skriver konkreta exempel på post-it lappar innan träffen. |
Svårigheter i lärprocessen … |
|
Deltagare |
Ann, Bodil, Maj-Lis, Inger, Monica, Eva E, Britta, Eva Ö, Eva N, Annette H, A-C B, Malin, Sören och Lena. |
Dokumentatör |
Lena Eriksson |
2009-10-22
Frågeställning |
Hur kan pedagogens förhållningssätt gynna barns inre motivation till lärande? |
Datum |
2009-10-22 |
Syftet med träffen var… |
Ta ut viktiga punkter från litt. Barn med uppmärksamhetsstörningar |
Vi pratade om … |
Berätta exakt vad som ska göras, inte vad barnet ska låta bli. Ge och behåll ögonkontakt. Låt barnet själv bestämma sitt eget tempo (ped. vet i förväg vilket tempo barnen har, det är ingen idé att stressa ett barn, korta hellre av uppgiften så var och en får komma till sin rätt. Är gruppen stor så kan man inte alltid anpassa efter varje barns tempo).
Gör om svårt till lätt (det är lätt att ta saker för givna, man tror ibland att de kan mer än vad de kan). Barn går tillbaka i utveckling när de får en ny assistent, frustrerande för mig som pedagog. Det är en organisationssak men upplevs som mycket frustrerande. Alltså: byt inte personal!
Den vuxne väljer slagfält, dvs tid och plats för de strider som ska utkämpas. Vilka strider är värd att fajtas om. Regler, man tar för givet att alla kan skolans regler men de här barnen kommer inte ihåg dem, reglerna behöver upprepas ofta. Maktkamp? Jag väljer tid och plats. Ex vi pratar mer på rasten, efter lektionen… Jag väljer vilka strider jag ska ta, jag avstår från en strid som jag vet slutar i maktkamp. Ped. Väljer sina ”krig”.
En orsak till att välja slagfält är att undvika tillrättavisningar inte inför de andra barnen.
Vuxna som lätt blir arga eller ängsliga ska först lära sig behärska sig.
Undvik att försätta barnet i situationer som förvärrar symtomen. Inte så lätt alla gånger men i den mån man kan. Försöka gå ner i varv innan man samtalar om en händelse/situation.
Vid tecken på utmattning, ta en paus. Ett varv runt skolan – hela klassen.
Det fungerar!
Samtal om hur man känner sig är viktiga, både hur ped och eleverna upplever saker som händer. Sätt försiktigt ord på en tolkning av barnets känslor.
Var inte impulsiv! Det ska inte komma in så många överraskningar. Att vara impulsiv måste man vara ibland, att fånga in idéer och förändringar.
Vi har gott om tid, vi håller på tills du kan – ett bra och viktigt mål.
Tänk igenom när-var-hur frågorna i förväg: var, när, hur, med vem, vad och vad händer sedan? Se till att barnet kan svara på frågorna innan det sätter igång.
Barnen ska känna till konsekvensen innan, det får inte komma som en överraskning. EX:
Vid konflikter fokuserar ped. Samtalet på vad barnen kan lära sig av konflikten, så det inte upprepar sig.
|
Reflektioner under träffen… |
Tolkningar… |
Slutsatser/lärdomar … |
Konfliktsamtal
Förebyggande arbete |
Inför nästa träff tänker vi … |
Förbereder oss för att göra en sammanställning som gäller för Björkbacka.
Nästa träff planerar vi att avsluta ämnet. |
Svårigheter i lärprocessen … |
Stress, hög arbetsbelastning just nu, bl a utv-samtal och förberedelser inför dessa. Svårt att koncentrera sig på detta ämne när vi har allt för mycket att göra. |
Deltagare |
MajLis Mattsson, Ann Badman, Lena Eriksson, Bodil Filipsson, Monica Backlund, Anna Evjen, Ann-Christine Bergelin, Inger Påhlsson, Lena Westberg |
Dokumentatör |
Lena Eriksson |
|
 |
| Problembaserad
skolutveckling |
|
Universitetgatan
2, 651 88 Karlstad