Karlstads universitet

Skolutveckling - problemlösning
Skolutveckling handlar om att hitta lösningar på de problem man möter i undervisningssituationen enligt lärares beskrivningar. Utifrån ett lärar- och skolledarperspektiv är således skolutveckling problembaserad.

Vardagen som utgångspunkt
Problembaserad skolutveckling tar sin utgångspunkt i vardagsverksamheten och de problem och dilemman som lärare och skolledare ställs inför. Kunskap om problemens natur ökar sannolikheten för att finna goda lösningar.

"Problem"
Problem kan vara något som är bekymmersamt och behöver åtgärdas men kan även vara något som fungerar bra och som man vill utveckla vidare.

Mål, planer och utvärdering
När lärare och skolledare beskriver vilka faktorer som är betydelsefulla för utvecklingsprocessen framträder en bild som har föga gemensamt med de föreställningar som man ger uttryck för på central nivå, dvs att mål, planer och utvärdering gynnar skolutveckling. Skolplaner, verksamhetsplaner eller arbetsplaner nämns över huvud taget inte av lärare som viktiga i det vardagliga förbättringsarbetet på skolorna. I den mån läroplan och utvärdering nämns, anses de inte vara särskilt viktiga påverkansfaktorer.

Resultat som utgångspunkt för lärande
Resultaten utgör utgångspunkten för ett förståelsefördjupande lärande, där man först tillsammans försöker se på vilket sätt de mer framgångsrika tillvägagångssätten skiljer sig från dem man provat tidigare. Därefter försöker man förstå hur det kommer sig att dessa skillnader leder till så mycket bättre resultat. De lärdomar, som man då drar, är sedan möjliga att prova även i andra situationer för att testa hållbarheten.

Vad påverkar lärares undervisning?
Lärares undervisningsmönster och föreställningar om undervisning utvecklas i hög grad i mötet med eleverna samt genom samtal med kollegor om dessa erfarenheter Lärares erfarenhetslärande utgör således en grundstomme i skolutvecklingssammanhang.
» Läs mer

Lära utifrån vardagsproblemen
Genom att i och utifrån vardagsverksamheten åstadkomma lärprocesser som är meningsskapande och förståelsefördjupande för såväl lärare som skolledare skapas kunskap som ligger till grund för variationsrika lösningar. Förståelsen av uppdraget är avgörande både för hur man förstår problemet och för kvaliteten på de lösningar som man utformar.

Upptäcka mönster
För att kunna upptäcka mönster som grund för lärande behöver man skapa variation. I stället för att utarbeta arbetsplaner, där man uttrycker hur alla berörda ska göra så att de hanterar situationer på samma sätt, skulle man då behöva utforma lärplaner, där man kommer överens om att göra på olika sätt för att få ett bättre underlag för det egna lärandet om undervisning.

Förutsättningar för PBS
Kvaliteten och omfattningen av förståelsefördjupande och meningsskapande lärprocesser är beroende av de yttre former och strukturer som man bygger upp både inom kommunen och på varje enskild skola.

Några utgångspunkter och företeelser är särskilt betydelsefulla vid PBS:
- utformningen av medarbetarsamtal
- utvärdering
- kvalitetsredovisning
- samtalen i arbetslag och lärlag
- kompetensutveckling
- skolledarskapet
- lönekriteriernas utformning

Som framgår av uppräkningen så handlar PBS inte om att tillföra nya arbetsuppgifter utan att utforma det man vanligtvis redan gör, på ett annat sätt.