Karlstads universitet

  Nätverket  för problembaserad skolutveckling Nyheter och aktuellt            Innehåll A - Ö        
Om PBS      Nätverket       Nätverksträffar  Kontakta oss     Lärande i PBS-nätverket      PBS-bibliotek     Begrepp och verktyg
» PBS - Problembaserad skolutveckling » Lärdomar

Lärdomar om elevaktiv lärprocess

Tema skapelsen
Olle - 6 år
Ett inte ovanligt temaarbete i skolan är temat om hur jorden kom till. Bilden visar 6-årige Olles reflektioner efter att ha arbetat med temaområdet Skapelsen.

Arbetslaget Diamanten på Vallargärdets skola i Karlstad arbetar bifrostinspirerat med ca 50 barn i åldern 6-9 år. Arbetslaget planerar ett temaarbete som de inleder med en upplevelse som syftar till att skapa frågor och lust att lära. Barnen arbetar därefter bl a i "verkstäder" med olika underområden (skriva och läsa, laboratoriet och ateljen) ett antal lektioner i veckan.

"Vi utmanar eleverna med sådant som de normalt inte pratar om"
Vi har också fått ta del av elevreaktioner från gymnasieskolan i Sveg efter att man hade arbetat ämnesöverskridande med Jordens skapelse. Temat är reslutatet av ett samarbete mellan en lärare i naturvetenskpliga ämnen och en lärare i filosofi, religion och svenska.
Ca 40 elever på S och Nv-programmen arbetade under några dagar med förläsningar och gruppdiskussioner. Föreläsningarna syftade till "att sätta myror i huvudet på eleverna" enl den ena läraren. "Jag hade inga svar, de lämnade mig i ovisshet.." Eleverna fick ett antal artiklar att läsa in och ett antal frågor att utgå ifrån. Här är ett axplock från 18-åringarnas reflektioner:

Johan, Jenny, Niklas m fl. - 18 år
”Om universum startade med Big Bang, vad fanns då innan? Ingenting? Hur kan man då skapa en explosion av ingenting? Big Bang är ju vetenskapens teori. Om man istället går efter religion, att Gud skapade världen, vem skapade då Gud? Fanns han bara där eller? Och varför skapade han världen? Allting måste ju ha skapats någon gång och jag kan liksom inte få ihop hur och varför.”

”Jag tycker det har varit ganska intressanta dagar, även om det inte är min favoritsysselsättning att diskutera olika syner på livet. … Man har ju också fått en hel del att fundera på. Dagarna har nog gett mig fler frågor än svar.”

”Det gick upp mycket för mig. Jag har varit ganska enkelspårig tidigare och bara tänkt att allt är linjärt. Men efter att ha diskuterat så gick det upp för mig att allt egentligen är ett stort kretslopp.”

”Det har varit två intressanta, kul och givande dagar med nya tankar och idéer. Men desto mer jag funderar kring dessa frågor desto mer fundersam blir jag, och detta i positiv bemärkelse. Till en viss del förändras min livssyn, det gäller att ta vara på den tid man har här på jorden. … Det har varit kul att fundera och diskutera sådant det inte finns något svar på.”
» Läs gärna om vad vi menar kännetecknar den elevaktiva lärprocessen

” Jag tycker att det var mest intressant att sitta i grupperna och prata. Nu sa ju jag inte så mycket men det är alltid kul att höra vad de andra tror. Jag har väl inte tänkt så mycket på de här frågorna förut så jag har väl inte så mycket att komma med. Men efter att ha lyssnat på de andra grupperna började jag få lite olika tankar.”

”Det mest intressanta med de här dagarna har varit insikten om hur otroligt olika vi människor är. Jag tror att vi söker oss till likasinnade, inte bara för bekräftelsen, utan kanske främst för känslan att bli förstådd. … Och med likasinnade menar jag inte sådana som har samma uppfattning som jag, utan personer som liksom tillhör samma ’typ’ som jag. Det kan låta konstigt, men jag tror att det finns två sorters människor. De som lever och accepterar, och som inte finner någon mening i att grubbla och ifrågasätta och som också kan konsten att koppla bort frågorna. Sen finns det dom, som jag anser mig tillhöra, som inte kan acceptera och som måste ifrågasätta. Som på något sätt ställt sig utanför livet och som iakttar och analyserar det snarare än att leva i det. … Jag tror att båda dessa typer ställer sig lika oförstående och frågande inför varandra, och därför var det på många sätt givande att helt plötsligt sättas in i en diskussion med människor man aldrig självmant skulle sökt sig till. … Vi förstod absolut inte varandra. Men jag tycker ändå att det varit lärorikt, och vi hade faktiskt kul.”

”Föreläsningarna som lärarna höll var givande och spännande eftersom det sades saker som lät helt befängt, till exempel det där med klockorna. Redovisningarna som eleverna gjorde var också intressanta. I den lilla gruppen vi hade blev det vilda diskussioner med varierade åsikter, och det var väl det som var meningen också.”

”Dagarna har varit bra tycker jag, även om det är lite tröttsamt att bara diskutera såna här svåra frågor som egentligen inte har något svar som är rätt eller fel. Det låser sig liksom i huvudet ibland.”

”Först och främst vill jag säga att de här två dagarna vi bearbetat temat tro och vetande har varit väldigt inspirerande och givande. Jag tycker att jag personligen fått mer insikt i hur andra, och även jag själv, tycker och tänker.”

”Jag kan säga att jag trivdes bättre att vara säker på omvärlden som den var för mig innan temadagen än efteråt då jag kom fram till att de små ideal och värderingar kanske inte var så rätt som jag tänkte från början. … Sånt här är bra att ha tänkt på en gång, bara för att kunna få en liten insikt i de djupa frågorna. Men tillbaka till verkligheten så är detta frågor som man skulle bli mentalt instabil av att gå och tänka på, i dagens hektiska samhälle så tycker i alla fall jag att man har så jävla mycket att få in i huvudet och analysera och bearbeta.”

”Vi fick ett papper med frågeställningar. En del frågor väckte intressanta debatter medan en del enbart är meningslösa frågor som inte kan besvaras. Frågor som ’Vad/vem är jag egentligen?’ är det sistnämnda. Frågor av den typen är dödfödda, de är enligt mig ganska onödiga och ganska tråkiga, och därför valde vi att inte behandla frågan särskilt ingående. Ett till exempel på liknande uttalanden är ’Allt som sker naturligt leder till större oordning – varifrån kommer då ordningen?’. Det här uttalandet gjorde mig personligen bara förvirrad och precis som med det andra valde jag att inte lägga ner så mycket tid just på den frågan. Men majoriteten av frågorna var ganska intressanta och vi fick igång en del livliga diskussioner inom gruppen. Frågor som ’Finns det säker kunskap?’ och ’Är allt en slump?’ var några av mina favoritfrågor som dök upp under temadagen.”

”Ärligt talat undrade jag först vad ’detta’ var för något. Jag tyckte att det verkade lite flummigt inför Torsdagen. Men när vi väl satt oss i grupperna, upptäckte jag att det var jättekul. Äntligen fick man sätta sig ner och prata/diskutera, om sådant som man aldrig annars tar sig tid att sätta sig ner och fundera över. Tex. Varför är jag den jag är. Är vi unika osv. Det kändes verkligen skönt att få ’tömma’ hjärnan på alla funderingar. Däremot kände redovisningen lite ’halvsvår’ att göra. Man hade inget ’direkt fakta’ utan bara en massa lösa funderingar som grund att stå på = kändes ovant! Men det gick ju det med!”

”En annan sak jag funderat en hel del över är att alla har olika åsikter och de måste respekteras. Det är bättre att ha en åsikt och stå för den, än att bara rätta in sig i ledet och säga ’jag håller med’.”

”En annan sak jag reflekterat över är att det är många personer som säger ”det är så här”. Jag tycker att alla tolkningar inom det här området bör respekteras, sen om man håller med är en annan sak. Med andra ord borde man ha sagt ’jag tycker eller tror att det är på det här viset, men jag respekterar andra ståndpunkter’”

”När grupperna redovisade idag så märkte man att en del underliga, hemskt dumma tankar, som jag vägrar respektera, men detta grundar jag på att vi har olika bakgrunder. Men jag blir irriterad på att de personer som prompt måste vara så speciella och annorlunda och måste motsäga det man säger.”

”Det som slagit mig är att det är väldigt lätt att ändra sin åsikt bara man hör bra argument. Det behöver inte nödvändigtvis vara goda argument från någon annan. Utan om man tänker igenom sitt betraktelsesätt en gång till kan man se på företeelser på ett helt annat plan än tidigare.”

”Det har även visats att frågor inom ämnet vi jobbat med lätt blir missförstådda och även att det är svårt att förmedla vad man själv tycker. En anledning till att det är så pass svårt att förklara hur man själv tycker och tänker är väl helt enkelt att alla människor är genuina och speciella, och därför kan man kanske inte förstå hur andra människor tänker.”

”Jag har även fått insikt i att det som människan inte förstår väcker väldigt intresse. Om jag bara tar de här dagarna som ex. Vi har försökt in i det längsta att försöka hitta svaren på alla knepiga frågor. Så det visar hur vår nyfikenhet väcks av saker som vi inte förstår. Och jag tror även att det skulle bli ett tråkigt liv utan alla dessa mysterier.”

”Jag har fått den uppfattningen att vetenskapen egentligen bygger på tron. Förut var jag nästan tvärsäker på att allt som vetenskapsmän och forskare sa var helt sant. Men nu tror jag faktiskt att det mesta bara är gissningar.”

Jag tror faktiskt att det finns saker som vi människor inte ska förstå och inte ska kunna styra över. … Och skulle vi människor kunnat styra allt som händer, så skulle jorden ha gått under för länge sedan.”

”Gällande döden så anser jag att människan försöker ”lura” döden. Vi gör allt för att vi ska överleva i alla situationer, vi håller varandra vid liv genom hjälpmedel som medicin och tekniska apparater, när vi egentligen borde följa naturen och dess urverk…Hamnar jag i respirator så vill jag nog dö eftersom jag ju då lever på lånad tid. Jag lever egentligen inte, det är en maskin som lever åt mig.”

”Att det finns något slags liv efter döden tror jag faktiskt inte. Jag tror inte ens att det blir svart. Det blir nog bara ingenting. Är det något av den forna människan som lever vidare så är det nog mot vad alla andra har sagt, kroppen. Den sk själen försvinner i och med att hjärnan slutar att fungera. Men kroppen lever vidare i andra former som t. ex de insekter och smådjur som äter på den döda.”

”Första gången jag hörde ordet entropi, var ifjol under fysik-B-kursen. Entropin är ett mått på oordningen, och läran om hur allt går mot oordning kallas stökiometri. Jag tyckte att det var väldigt intressant men inte förrän igår slog mig tanken – Var kommer ordningen ifrån? För om allt går mot oordning, var kommer all grundordning ifrån? Det här var den första tanken som jag fick grubbla på under våra två temadagar. Sen idag, när vi lyssnade på Sofies värld och fick det här begreppet om att allt vi ser i rymden har redan hänt. Allt är historia från något som skett för länge sedan. Ljusår och ljusminuter. Men om allt vi ser redan har hänt…. Tänk att då sitta ute på en annan galax ute i världsrymden och att få se allt som hände på jorden för två miljoner år sedan. Det är en hisnande tanke! Varför dog dinosaurierna ut, fanns Jesus, vem sköt JFK. Tänk att alla historiska frågor har ett svar någonstans i universum. Allt finns dokumenterat där ute…”

”En annan sak jag kom att tänka på är att det är teoretiskt omöjligt att resa till en annan galax eftersom universum expanderar och att avståndet mellan galaxerna ständigt ökar. Enda sättet att resa till en annan galax är om universum skulle krympa eller stanna upp helt.”

”En annan fråga som förekom var hur vida arten människan är den mest överlägsna arten vi känner till. Argumenten emot detta var att det finns specifika arter vars sinnen är vis överlägsna människans. Mitt mot argument är att människans sinnens överlägsna jämnhet och vår förmåga att fungera socialt gör att vi besitter toppen utav näringskedjan.”

”En annan tanke som dykt upp är ’Vad är jag?’ Det kan jag inte definiera. Jag förändras ständigt och jag har andra erfarenheter sen t. ex. igår. Och jag är absolut inte samma person som jag var när jag gick i 9:an i XX, jag känner att jag utvecklats oerhört som person sen jag flyttade hit och jag kommer garanterat utvecklas mera om jag flyttar härifrån! Men jag har ändå vissa egenskaper som ständigt har följt med mig t. ex mina blå ögon, min strävan efter uppmärksamhet, att jag inte är långsint etc. Är det då det (de egenskaperna) som är jag?”

”Jag tycker dock att det är konstigt att det skall påverka betygen i religion, hellre borde det vara filosofi.”

”Jag personligen trodde att det skulle ha mer med Religion A att göra eftersom detta skulle komma med i våra betyg.”

”En fredagseftermiddag är inte enligt mig en lämplig tidpunkt till att försöka förbättra sitt betyg.”




Problembaserad skolutveckling
 

Medlemssidor

Medarbetarsidor

Kontakta oss

In English


Lärdomar om PBS

Om lärande samtal

Om lärande enl lärare

Om lärande enl elever

Om elevaktiv lärprocess

Om skolutveckling enl politiker

Om skolutveckling enl Myndigheten för skolutveckling

Om utvärdering

Om PBS-processen

 

Karlstads universitetUniversitetgatan 2, 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00Fax 054-700 14 60Information skolutveckling

Sidansvarig:
Gun-Britt Scherp

Senast uppdaterad:
2010-02-26