Karlstads universitet

Under våren 2007 är vår årliga PBS-nätverksträff för förvaltningschefer och skolledare förlagd till Aronsborg i Bålsta som ligger cirka 3,5 mil från såväl Arlanda som Stockholm. För att få en bild av Aronsborg och hur man tar sig dit kan ni gå in på www.Aronsborg.se Vi har valt konferensställe utifrån att det ska vara så lätt som möjligt att ta sig dit för så många som möjligt. De har även konferenslokaler som passar vårt sätt att arbeta förutom att de är trevliga i största allmänhet. Vi tror att vi alla kommer att trivas där och få goda förutsättningar för gemensamt lärande. Nätverksträffen äger rum den 21 - 22 mars.

Anmälan till nätverksträffen
Vi behöver ha in er anmälan senast den 1 februari för att vi ska kunna garantera ett deltagande. Varje kommun kommer att få en faktura för omkostnaderna baserad på det antal deltagare som anmält sig. Anmälan är bindande men man kan skicka en ersättare om man inte kan åka själv. Omkostnaderna (exkl moms) för deltagandet i nätverksträffen uppgår till 1600 kr i dubbelrum och 2100 kr i enkelrum och täcker mat, kaffe, logi och lokaler. För dem som inte ska ha hotellrum blir kostnaden 1100 kr inkl middag och 800 kr exkl middag. Konferenshotellet har 196 rum och 390 bäddar.

» Programförslag

Uppläggning av nätverksträffen
Förståelse- respektive görandeinriktat lärande
I PBS betonas det förståelseinriktade lärande mycket starkt dvs att inte nöja sig med att lära om vilket arbetssätt som är bäst, utan även försöka förstå varför vissa arbetssätt verkar vara mer framgångsrika än andra när det gäller att förverkliga uppdraget. Det förståelsefördjupande lärandet kan däremot behöva kompletteras med ett tillämpningsinriktat lärande i den bemärkelsen att man lär om hur man ska kunna omsätta sina lärdomar eller sin förståelse i nya handlingar i vardagspraktiken. Ett tillämpningsinriktat lärande utifrån lärdomarna, fördjupar förståelsen av innebörden i de lärdomar man dragit genom att det blir ett befruktande samspel mellan konkretiserande görande och föreställningsvärldens teorier och föreställningar.

Utifrån ett lärandeperspektiv ses det förståelse- respektive tillämpningsinriktade lärandet som två kompletterande och ömsesidigt fördjupande lärprocesser. Den förståelsefördjupande lärprocessen tar sin utgångspunkt i görandet medan den tillämpningsinriktade lärprocessen tar sin utgångspunkt i nya lärdomar, som behöver översättas till annat görande.

Hittills har nätverksträffarna i huvudsak varit av förståelsefördjupande karaktär . Vi tror att vi nu har byggt upp en gemensam fördjupad förståelse av PBS-perspektivet och att vi nu behöver lägga tyngdpunkten på tillämpningsinriktat lärande. De olika valbara teman som vi kommer att arbeta med har därför ”hands on”-karaktär där vi även får möjligheter att träna på att förverkliga PBS-lärdomar i praktiken. I bilaga 1 presenteras de lärområden som vi prioriterat inför vårens nätverksträff.

Det betyder inte att vi helt har lämnat det förståelseinriktade lärandet. Vi kommer i vanlig ordning att presentera forskningsresultat med relevans för PBS och ledarskap. Ett av de valbara lärområdena är dessutom en fördjupning inom de olika forskningspresentationerna som riktar sig till alla deltagare.

Under de gemensamma forskningspassen ska vi redovisa resultaten och lärdomarna utifrån
• den skolledarenkät om ledarskap och skolutveckling som genomfördes under förra vårens nätverksträff för skolledare och förvaltningschefer

• Eva Jönssons C-uppsats som bygger på skolledarenkäten om skolledares lärmiljöer som ni besvarade vid höstens nätverksträff

• Monica Evermarks C-uppsats som utgår från vår undersökning av pedagogers och skolledares lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande och utveckling (undersökningen bygger på cirka 100 000 års erfarenhet av lärande och undervisning)

• Marie Tanners D-uppsats om Specialpedagogen i en lärande skola. Vad betyder PBS som skolutvecklingsperspektiv för specialpedagogens yrkesroll?

• Hans-Åke och Gun-Britt Scherps forskningsrapport ”Lärande och skolutveckling. Ledarskap för demokrati och meningsskapande.”

• PBS-doktoranden Annika Åstrands forskning om PBS i tre av nätverkets kommuner  

• Martin Kristianssons doktorsavhandling ”Skolan och den politiska offentligheten – öppning eller tillslutning? Styrning och skolutveckling utifrån ’försöket utan timplan’.”

De valbara fördjupningsområdena under vårens nätverksträff är:
1. Fördjupning utifrån presentationen av forskningsresultat.

2. Struktur för skolutvecklingsprocessen utifrån ett PBS-perspektiv. Skapa ett kalendarium för hur skolutvecklingsarbetet ska organiseras på skol-och/eller kommunnivå de kommande två åren.

3. Hur få ett tillförlitligt underlag för lärande om hur vi lyckas förverkliga våra viktigaste lärdomar om lärande och undervisning?

4.Att som skolledare leda lärande samtal med lärledare på skolan som stöd i deras arbete i lärgrupper och arbetslag.

5. Att samtala med politiker om politisk styrning av skolverksamheten. Att samtala med medarbetare eller andra som har ett kontrollperspektiv på skolutveckling.

6. Situationsanpassat PBS-ledarskap

» läs mer om de olika fördjupningsområdena

Efter att vi fått in era val via anmälningsblanketten kommer vi att maila ut ytterligare information om arbetet inom det område ni valt.

Uppläggningen innebär att man väljer ett fördjupningsområde redan när man anmäler sig till nätverksträffen och att man förbereder sig inför lärarbetet genom att på den egna skolan skaffa sig ett underlag för lärandet under nätverksträffen. Under nätverksträffen kommer vi sedan att följa erfarenhetslärandespiralen dvs att var och en presenterar sitt underlag i sin lärgrupp varefter man söker mönster som grund för formulering av lärdomar som sedan utmanas av forskningsresultat eller av andra som fördjupat sig i problematiken. De nya lärdomar som görs eller den fördjupade förståelse som uppnås, ligger sedan till grund för förändringsförslag som sedan utprövas inom den egna verksamheten efter nätverksträffen.

Genom att låta den geografiska närhetsprincipen utgöra en möjlig utgångspunkt för gruppsammansättningen av lärgrupperna kan vi kanske skapa goda förutsättningar för fortsatta kontakter mellan gruppdeltagarna efter nätverksträffen där man tar del av varandras erfarenheter när man tillämpar sina nya lärdomar i vardagspraktiken.