Nätverksträff i Norrköping ht 2008
Programmet
Dag 1 inleds med föreläsning i storgrupp där forskning med relevans för PBS redovisas. Under efterföljande lärpass delar man med sig av sina erfarenheter och lärdomar av PBS-arbetets betydelse för barnens och elevernas lärande i kommun- skolforms- och befattningsheterogena lärgrupper. Under det näst sista arbetspasset återvänder man till denna lärgrupp för att samtala om vilka bidrag till lärandet arbetet under de två seminariepassen lett fram till.
Mellan dessa två lärgruppstillfällen väljer var och en ett seminarium under dag 1 och ett under dag 2 som man själv uppfattar som särskilt angeläget. De olika seminarierna kommer att beskrivas närmare i programskriften som delas ut vid registreringen men rubrikerna finns längre ned här på sidan.
Varje seminarium består av en inledning från någon kommun eller någon av PBS-medarbetarna vid universitetet varefter man delas in i smågrupper för att föra lärande samtal. Resultatet av dessa samtal ges till dem som ansvarar för seminariet som hjälp i deras fortsatta arbete och lärande inom området man valt att ta upp.
Syftet med såväl forskningsföreläsningar, passet med en kritisk vän, lärande samtal och seminarier är att de ska hjälpa oss att utveckla PBS-perspektivet.
Vad i vårt konkreta PBS-arbete bidrar i särskilt hög grad till att vi …
• fördjupar vår förståelse av barns och elevers lärprocesser
och
• lyckas omsätta de lärdomar vi drar i praktisk handling
... så att kvaliteten i barnens och elevernas lärande ökar |
 |
Seminarierna
Vi har 10 olika seminarier att välja mellan och det finns möjlighet att välja två, ett under dag ett kl 13.30 - 15.00 och ett annat under dag två kl 10.30 - 12.00
Hjo: Samspelet förvaltningsledning, rektor, lärledare och medarbetare
Hur kan vi som ledare bidra till ett fördjupat lärande hos våra pedagoger som i sin tur leder till bättre lärmiljö, goda spår i vardagen för våra barn/elever? Ambitionen finns men hur gör man för att få till det? För oss har samspelet och kommunikationen de olika nivåerna emellan varit en viktig faktor. Hur kan ett sådant samspel skapas och hur ser det ut? Vad ger det för spår i vardagen? Om hur vi i Hjo arbetat för att få till det. Ett utvecklingsarbete som i dag i större utsträckning präglas av ett inifråndriv där alla bidrar och är viktiga.
Kontaktperson: ake.malmeling@hjo.se
2. Mölndal: "Fröken berättade" - brytpunkten mellan då och sedan -
Om lärande i brytpunkten mellan lydnads- och ansvarskulturer, görande- och lärandeklassrum, yt- och djupinriktat lärande. Två rektorer från Mölndal berättar utifrån en C-uppsats i ämnet och Mölndals PBS-arbete.
Kontaktperson: kerstin.ekman-hake@molndal.se
3. Vara : …kvalitetsredovisning, matteprojekt, IUP, nationella prov, läroplansarbete, utvärdering, Skolverkets inspektion, internationella kontakter, nya mål i åk 3, skriftliga bedömningar från åk 1 – och så PBS!!!
Hur får man ihop allt detta så det upplevs som en helhet och så att det kan ses som hjälp – i stället för stjälp - i det dagliga klassrumsarbetet och i arbetslaget? Hur kan PBS, med dess verktyg, bli ett förhållningssätt som kan ta tillvara på kraften i skolan?
Kontaktperson: maria.mjornestrand@vara.se
4. Eksjö: Skolutveckling inifrån
Att få igång utvecklingsområden inom den egna påverkansfären. En situationanpassad PBS-analys som utgångsläge för fortsatt utvecklingsarbete. Hur skapar och vidmakthåller man utvecklingsinriktade möten?
Kontaktperson: per.fagerstrom@kau.se
5. Norrköping: Lärande samtal med elever
Vi har en form där vi systematiskt för lärande samtal med våra elever i samband konflikter av olika slag
Kontaktperson: stephan.andersson@edu.norrkoping.se
6. Norrköping: Genom PBS på PK konferenser arbeta med bättre måluppfyllelse i Matematik
Genom att använda PBS vill vi arbeta med högre måluppfyllelse i matematik i hela vår enhet. När vi har personalkonferenser träffas all personal och då finns det möjlighet att belysa matematiken från förskolan och upp till åk 6. Personalen har genom PBS kunnat dela med sig av sina erfarenheter i arbetet med matematiken.
Kontaktperson: marie.zetterqvist@edu.norrkoping.se
7. Karlstad: PBS i praktiken
En "Röd tråd" i en föränderlig och komplex vardag. En beskrivning av vårt arbetslags arbete kring PBS i både med och motgång. Vi kommer att prata om hur vi utifrån nationella prov, enkäter till eleverna och lärande samtal i personalgruppen
Kontaktperson: barbro.whan@karlstad.se
8. Norrköping: Förskoleklassen en verksamhet med ringar på vattnet
Vi utvecklar samarbetet aktivt med skolan och har lärare/förskollärare som följer barnen uppåt.Vi utvecklar samverkan mellan F-klasserna.
Kontaktperson: mikael.wassenius@edu.norrkoping.se
9. Karlstads universitet: Hur återkopplar vi för att bidra på ett optimalt sätt till elevers lärande och utveckling?
I en tid när verksamheten ställs inför delvis nya krav, vad behöver vi då lära mer om för att på bästa sätt bidra till barns och ungdomars lärande? Eftersom återkoppling är en viktig dimension, är hur, på vilket sätt och varför vi återkopplar angeläget att lära mer om. En och samma återkoppling kan nämligen få återverkningar på tre olika nivåer; lärandet, motivationen och självkänslan. Hur och på vilket sätt återkopplingen sker är i ett samspel mellan dessa tre nivåer. .
Kontaktperson: monica.evermark@kau.se
10. Karlstads universitet: Dokumentation som underlag för skolutveckling och eget lärande
Hur ska vi dokumentera så att det blir av och kommer till nytta? Varför ska vi dokumentera? Vi ser flera skäl: För vår egen skull - När vi skriver ger vi möjlighet att befästa kunskaper/lärdomar. För gruppens skull - För att följa lärprocessen och minnas från en träff till nästa samt att tydliggöra om vi har uppfattat saker lika och få en gemensam förståelse. För skolledaren som får möjlighet att sätta sig in i lärprocessen och kunna ställa utmanande frågor samt ge stöd. För att bidra till skolans kollektiva minne och som underlag för kvalitetsarbetet. För att bidra till den nationella forskningen om skolutveckling. För att ge politiker ett beslutsunderlag
Kontaktperson: karin.fridholm@skola.sundsvall.se
|