Karlstads universitet

Hans-Åke Scherp

Kompetensutveckling i den lärande organisationen karaktäriseras av att lärandet inte skiljs från vardagsarbetet utan utgör en del av den ordinarie verksamheten. Kompetensutveckling och skolutveckling går hand i hand. Man skapar tid till systematisk reflektion i och över vardagsarbetet där utvärderingsarbetet skapar en god grund för lärandet. En annan tidsmässig förläggning av studiedagar och feriefortbildningstid skulle gynna förståelseorienterad problembaserad skolutveckling.

Kompetensutveckling som inte resulterat i förändringar i vardagsarbetet har visat sig ha följande kännetecken:

- Engångstillställningar är vanliga
- Innehållet väljs vanligtvis av andra än av de som är berörda av kompetensutvecklingen
- Stöd för uppföljning av idéer och tillämpningar saknas
- Utvärderingar av tillämpningar är ovanliga
- Programmen knyter sällan an till individens behov
- I flertalet program deltar lärare från olika skolor men man tar inte hänsyn till de olika förutsättningar, som råder på de olika skolorna som de sedan återvänder till
- Det råder brist på planer för hur man ska kunna ta tillvara på det man lär och implementera det i den egna skolvardagen, så att det på sikt kan bli en del av den reguljära verksamheten

Vid PBS utformas kompetensutvecklingen på annat sätt än vad som nu är vanligt

Inventering av vardagsproblem
Första steget vid problembaserad kompetensutveckling är att fånga upp de vardagsproblem eller utvecklingsområden som man på skolan anser vara särskilt angelägna för att kunna förverkliga skolans uppdrag. Problemen lyfts inte upp på en mer övergripande nivå utan formuleras på de sätt de uttrycks av dem som lever med problemen. Det kan t ex handla om hur man får elever att ta ett större eget ansvar för sitt lärande när man arbetar elevaktivt, elever som inte lyckas lära sig läsa, skolk, hur man ska hjälpa elever att ställa väsentliga frågor, hur man ska göra med alla okoncentrerade och splittrade elever ,….
Medarbetare som valt samma problem- utvecklingsområde bildar den lärgrupp som sedan tillsammans ska fördjupa sin förståelse av området. Ett arbetslag kan även utgöra en lärgrupp.

Resurser
Efter att man etablerat de olika grupperna erbjuds grupperna tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar för sitt kunskapsfördjupande arbete. Det kan t ex innebära att varje grupp får tio dagar av fortbildningstiden under ett år och en budget på 5000 kr. Hur man förlägger tiden och hur man använder sig av tilldelade medel beslutas av gruppen.

Förståelsefördjupande arbete
Tanken bakom det förståelsefördjupande arbetet i fas två är att man genom en fördjupad kunskap om problemområdet ska kunna komma fram till bättre lösningar på det problem man valt att arbeta med. Ett första steg i det förståelsefördjupande lärandet om problemet är att de som ingår i respektive grupp beskriver hur man för närvarande ser på problemet. Att man valt samma problemområde behöver inte betyda att man har samma förståelse av problemets natur. Hur man förstår problemet är bl a beroende av hur man ser på skolans uppdrag. Nästa steg är att vidga och fördjupa sin förståelse genom att aktivt söka kunskap inom området.

Inventering av lärdomar på skolan
Lärandet inom varje lärgrupp tar sin näring från åtminstone tre områden. Först handlar det om att ta vara på de erfarenheter och lärdomar inom området som redan finns på skolan. Dessa erfarenheter och lärdomar systematiseras och dokumenteras. Det är ett arbete som oftast innebär att man intervjuar kollegor, elever, föräldrar och/eller andra som kan bidra till en fördjupad förståelse av området. En viktig del i arbetet är att försöka sätta ord på denna tysta kunskap så att man sedan kan föra kollegiala samtal om olika lärdomar och erfarenheter. Utöver intervjuer kan man naturligtvis även använda sig av andra sätt att samla in ett underlag för lärandet. Det kan handla om såväl observationer som enkäter och analys av olika dokument på skolan.

Inventering av lärdomar utanför skolan
Efter att ha beskrivit de mönster av lärdomar och erfarenheter som redan finns på den egna skolan är det viktigt att vända sig utåt och ta del av andra skolors lärdomar inom området. Det är därför klokt att besöka en eller flera andra skolor där man arbetat med samma problemområde och ta del av de lärdomar man gjort där. Att ta del av den forskning som bedrivs inom området genom att bjuda in eller besöka forskare samt läsa forskningsrapporter utgör ytterligare en komponent i lärprocessen. Efter att ha satt sig in i och sökt mönster i lärdomarna från den egna skolans erfarenheter, andra skolor samt forskningen, formuleras den nya fördjupade förståelsen av problemområdet.

Utarbetande och prövning av lösningsförslag
Fas tre innebär att man utifrån sin fördjupade förståelse utarbetar lösningsförslag som man anser vara värda att utprövas på den egna skolan. Lösningsförslagen presenteras för kollegorna på skolan i samband med att man presenterar den fördjupade förståelse av problemet som man byggt upp. Kollegorna ombeds att hjälpa till vid utprövningen genom att själva individuellt eller i arbetslaget avgöra vilket lösningsförslag man vill prova. Den lärgrupp som presenterat förslagen följer sedan upp resultaten av de olika lösningarna för att kunna dra lärdomar om vilket eller vilka lösningar som förefaller vara bäst för skolan. Dessa lärdomar formuleras och utgör grundstommen i skolans kollektiva minne över hur man kan förstå och bidra till elevernas lärande och utveckling.

Dela med sig
Man kan även se till att de olika lärgrupperna på skolan får möjlighet att successivt presentera sitt lärande inom respektive problemområde genom att organisera pedagogiska kaféer med detta innehåll. En annan kanal för kontinuerlig kunskapsspridning om de olika gruppernas arbete sker genom att gruppmedlemmarna kommer från olika arbetslag där de delar med sig av sina lärdomar.