1.

Skolutveckling omfattar eller syftar till att omfatta hela eller stora delar av skolans verksamhet.

Betyder
• Skolutveckling innebär att medvetna och kunskapsbaserade förändringar införlivas i den enskilda skolans skolkultur och blir en naturlig del i vardagsrutinerna.
• Insatser från olika håll kan bidra till skolutveckling genom att skapa förutsättningar för, stimulera till eller skapa nödvändighet av skolutveckling.
• Det kan ske genom enskilda lärares eller lärargruppers insatser, genom att elever och föräldrar utmanar gällande verksamhetsformer eller genom initiativ från samhället och staten.

Är inte
- Isolerade insatser som inte bidrar till det gemensamma lärandet och utvecklingen.
- Satsningar som mer eller mindre ensidigt anmodats eller utformats av rektor eller andra intressenter och ”förankrats” hos medarbetarna.

2.

Förståelse av uppdraget

Betyder
• Förståelsen av uppdraget påverkar medarbetarnas agerande och de lärdomar de gör utifrån sina erfarenheter. Varje erfarenhet får sin betydelse utifrån den meningsskapande helhet som förståelsen av uppdraget utgör.
• En förändrad förståelse av uppdraget leder till att lärdomarna utifrån en och samma händelse blir annorlunda.
• En fördjupad gemensam förståelse kan växa fram genom en kontinuerlig dialog i vardagsarbetet i vilken man försöker förstå varandras olika förståelse och individuella visioner.

Är inte
- Att få medarbetarna att omfattas av rektors förståelse av uppdraget mer än utifrån den betydelse hans eller hennes förståelse har i den gemensamma förståelsefördjupande processen

3.

Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärandeprocesser

Betyder
• Lärandet blir meningsskapande och förståelsefördjupande när det knyts an till vardagsarbetet och ger en fördjupad förståelse av angelägna problem- och utvecklingsområden som kan tillämpas för att åstadkomma förbättringar i vardagen.

Är inte
- Lärande om görande och best practice

3a

Problembaserat lärande

Betyder
• Vardagsproblem eller särskilt positiva erfarenheter utgör startpunkten för den förståelsefördjupande lärprocessen.
• Hur man förstår problemen och vilka problem eller utvecklingsuppgifter som man uppfattar som angelägna är beroende av den egna förståelsen av uppdraget.

Är inte
- Inriktat på utvecklingsområden som andra intressenter i skolan ensidigt anmodat skolan att arbeta med.

3b

Erfarenhetslärande

Betyder
• Det egna görandet utgör en väsentlig utgångspunkt för lärandet.
• Lärdomar och slutsatser behöver transformeras till nytt görande.
• Förståelseinriktat lärande begränsas inte till kunskap om hur man ska göra i en specifik situation utan syftar till att bygga upp en fördjupad förståelse av vad som ligger bakom såväl olika problem som framgångsrika lösningar.

Är inte
- Best practice och benchmarking där man försöker ta över framgångsrikt görande och tillämpa det i den egna verksamheten.

3c

Dialog och utmanande möte

Betyder
• Erfarenhetslärandet är i huvudsak ett konserveringsmedel om det inte kompletteras med utmanande andra perspektiv. För att utmaningar ska leda till lärande och utveckling behöver de bygga på mötet.
• Dialogen, där man försöker förstå varandras olika förståelser är grundläggande för det utmanande mötet.
• En skola med ett dialogfrämjande klimat där det finns tydliga strukturer som gynnar lärande dialog och reflektion i arbetsvardagen bidrar till att arbetet och lärandet ständigt prövas i dialog mellan de berörda.
• Dialogperspektivet innebär en hög grad av delaktighet och medansvar för alla aktörer i skolutvecklingen.

Är inte
- Besked om redan fattade beslut om inriktning och utformning.
- En förankringsprocess.

3d

Helheter, mönster och avvikelser från mönster som grund för lärande

Betyder
• Resultaten av olika arbetssätt utgör utgångspunkten för ett förståelsefördjupande lärande där man först tillsammans försöker se på vilket sätt de mer framgångsrika tillvägagångssätten skiljer sig från de man provat tidigare och därefter försöka förstå hur det kommer sig att dessa skillnader leder till så mycket bättre resultat.
• Att upptäcka dessa mönster är grundläggande för kunskapsbildning.
• För att kunna upptäcka mönster som grund för lärande behöver man skapa variation.
• Såväl goda som mindre goda exempel behövs som utgångspunkt för förståelsefördjupande lärande.

Är inte
- Att lyfta olika exempel som goda eller dåliga i ett best practice-perspektiv.

4

Utvärdering som underlag för lärande

Betyder
• Utvärdering utifrån ett PBS-perspektiv syftar i huvudsak till att få ett mer tillförlitligt underlag för lärandet om de problem- och utvecklingsområden man prioriterat på skolan. • Utvärderingen fokuserar således lokala förbättrings- och lärandemotiv. På så vis skapar man ett mer tillförlitligt underlag för att upptäcka mönster som grund för lärandet.

Är inte
- Utvärderingar som nöjer sig med att redovisa medelvärden och frekvenser.
- Utvärderingar som syftar till att påvisa problem utifrån ett uppifrånperspektiv eller vars syfte är att kontrollera verksamheten.

5

Dokumentation av lärande

Betyder
• Redan i ett tidigt skede i utvecklingsprocessen planeras hur man ska kunna dokumentera processen och det lärande som sker.
• Den dokumentation som görs skall vara användbar för såväl fortsatt lärande som görande.
• I skolans kollektiva minne dokumenteras kontinuerligt nya lärdomar genom att gamla lärdomar revideras.

Är inte
- En lista på alla olika lärdomar som gjorts i verksamheten där nya lärdomar adderas till tidigare lärdomar utan att dessa påverkas.

6

Lärandeorienterat skolledarskap

Betyder
• Skolledarskapet handlar främst om att fördjupa den gemensamma förståelsen av uppdraget på skolan samt att leda det gemensamma lärandet om undervisning och lärande genom att organisera meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser utifrån angelägna utvecklingsområden och/eller vardagsproblem.
• Ledarskapet är lärandeinriktat, utmanande, värdehävdande och kännetecknas av ett dialogiskt förhållningssätt.
• Ett ledarskap som kan motivera medarbetarna att gripa sig an problem och utmaningar som uppstår på skolan.

Är inte
- Ett ledarskap vars huvudfokus är att organisera och planera medarbetarnas görande.
- Ett ledarskap där det handlar om att driva igenom de egna lösningarna på de problem man ställs inför på skolan.

7

Lärdomarna påverkar organisationsstrukturerna

Betyder
• Erfarenhetslärande sker inte i ett vakuum utan påverkas av organisationsstrukturer som lektionslängd, fysisk miljö, arbetslagens sammansättning osv.
• Det finns inga pedagogiskt neutrala organisationer och organisationsstrukturerna har inget egenvärde utan får sitt värde genom att de underlättar respektive försvårar tillämpningen av olika arbetssätt.
• Lärdomar om hur man kan bidra till barns och ungdomars lärande och utveckling blir därmed avhängiga organisationen.
• Nya lärdomar om lärande och undervisning följs av förändringar i organisations-strukturerna så att förverkligandet av de nya lärdomarna underlättas så långt möjligt.

Är inte
- En organisation som begränsar sig till göranden och akuta praktiska problem

Medlemssidor

Medarbetarsidor

Kontakta oss

In English

PBS-perspektivet

Grundsatser

Helhetsbild

Utgångspunkter

Teoretisk grund

Samarbetets utformning

Karlstads universitetUniversitetgatan 2, 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00Fax 054-700 14 60Information skolutveckling

Sidansvarig:
Gun-Britt Scherp

Senast uppdaterad:
2010-02-26