Visioner
och uppdrag i en lärande organisation
Kunskapande seminarium under nätverksträff
den 5-6/10.
Martin Kristiansson
och Katina Thelin
introducerade seminariet genom att dela med sig till gruppen
av de erfarenheter och lärdomar de hittills har dragit
när det gäller arbete med visioner och uppdrag och
medarbetares förståelse av uppdraget i skolan.
Dessa erfarenheter och tankar ligger till grund för en
skrift som är under bearbetning och som beräknas
bli klar under hösten 2004. Därefter bildades grupper
i vilka deltagande i seminariet förde lärande samtal,
utifrån sina erfarenheter av och tankar kring vision
och uppdrag i skolan. » läs mer
Nedan följer en sammanställning av den dokumentation
som gjordes i grupperna.
Deltagare
Rektorer (från förskolor och grundskolor)
samt biträdande rektorer och ”bildningschef”.
Gruppernas fråga/problem
• Förhållandet mellan vision och
uppdrag
• Förhållandet mellan uppdraget (styrdokumenten)
– och medarbetarnas förståelse av uppdraget
...och
• Hur hanterar man skillnader (diskrepanser) mellan
dessa? Vilken roll blir skolledarens roll i detta?
Kort sammanfattning av samtalet; erfarenheter, reflektioner
och eventuella lärdomar
Begreppen
Flera av grupperna samtalade om begreppen uppdrag,
vision och gemensam vision. Man försökte hjälpas
åt att förstå innebörden i begreppen
genom att ställa dem emot och stätta de i relation
till varandra. Begreppet ”förståelse”
återkom ofta i de samtal som fördes.
Reflektioner/Slutsatser:
I en grupp tänker man sig att arbetet med individuella
visionerna kanske kan utmynna i en gemensam förståelse
av uppdraget. I en annan grupp menar man tvärtom att
arbetet med att gemensamt fördjupa förståelsen
av uppdraget kan ligga till grund för individuella visioner.
Den individuella visionen handlar då om hur man som
enskild medarbetaren kan bidra till att förverkliga det
gemensamma uppdraget.
Att synliggöra visioner/förståelse
I en gruppen hade man goda erfarenheter av att ha arbetat
med föreställningskartor med medarbetare –
för att synliggöra olika förståelser.
En lärdom man dragit är att det är viktigt
att man inte ”nöjer sig” med att göra
kartorna – utan att man går vidare och arbetar
med dem. (Att synliggöra olika förståelser
bidrar i sig inte till lärande och utveckling, utan syftar
till att utgöra ett underlag för förståelsefördjupande
arbete/gemensamt lärande).
Gemensam förståelse och eller variation?
En grupp funderade över betydelsen av att synliggöra
medarbetares förståelse av uppdraget och formulerade
frågan hur man ska tänka när man rekryterar
ny personal. Ska man rekrytera medarbetare utifrån hur
de förstår sitt uppdrag? Och hur ska man tänka
i så fall? Ska man sträva efter att få medarbetare
som tänker ”lika” eller ska man sträva
efter ”variation”? (Vad ska man vara överens
om? Vad behöver man inte vara överens om?) I gruppen
drog man följande slutsats: Variation inom
ramen för en gemensam idé [jfr BUS-skolorna,
vår kommentar]. Samtidigt formulerade man följande
i sammanhanget viktiga fråga: Hur blir man överens
om ramen (när man inte är det på en skola)?
Skolledarens roll i framtiden
I en grupp formulerade man avslutningsvis följande lärdom
om skolledarens roll i den framtida skolan: Framtidens
ledare är inte den som ger goda svar utan den som ställer
goda frågor
Nya problem/frågor som väcktes i grupperna:
• Hur ska man kunna bygga vidare på medarbetarnas
visioner så att dessa tas tillvara och gynnar utvecklingen
på en skola/i en verksamhet?
• När man gör föreställningskartor
med medarbetare i skolan visar den då förståelsen
av uppdraget eller visionen (och vad är egentligen skillnaden)?
Se t ex följande texter som
finns på hemsidan:
Delrapport
till timplanedelegationen våren 2003. Scherp HÅ,
Kristiansson M, Söderström Å, Karlstads universitet.
(pdf 557kb)
Gemensam
vision - en illusion? En studie av medarbetares vision om
skolan. Thelin K. 2003, Linköpings universitet. (pdf
457 kb)
Olika perspektiv
på skolans uppdrag - en förståelseinriktad
studie av styrning och ledning av skolan. Kristiansson M.
2003, Karlstads universitet. (pdf 595 kb)
Vision & uppdrag.
Hector,S. Karlstads universitet 2003. (pdf 2,25 mb)
|