Intervju
med föreställningskarta
Föreställningskartan -
förståelsekarta - tankekarta - mind map
 Det vi idag kallar föreställningskarta
har utvecklats ur begreppet mind map, som översatt
till svenska blir tankekarta
Verktyg i en dialog
Det som skiljer det sätt man vanligtvis använder
en tankekarta på från vårt sätt är
att den är ett verktyg i en dialog, där man är
intresserad av hur man förstår ett komplext fenomen.
Att skapa en förställningskarta i ett samtal är
ett exempel på det förhållningssätt
som kännetecknar problembaserad skolutveckling. 
En spegling av föreställningar
Att gemensamt skapa en föreställningskarta innebär
att den ena (intervjuaren) försöker begripa sig
på hur den andra (den intervjuade) tänker. Intervjuaren
skriver ner tankarna formulerade i ord som växer fram
i samtalet . En föreställningskarta är en produkt
av ett samspel mellan den som talar och den som dokumenterar.
» Om att interjvua barn
Reflektioner om intervju med föreställningskarta
» Nordanstig (förskolan)
» Hulstfred, Härjedalen, Örebro, Kortedala (lärare)
» Lycksele (rektorer)
| Bakgrund
Miles och Khattri (1995) har i flera undersökningar
använt tankekartor för att förstå
vad, hur och varför skolor förändras
och utvecklas. De drar paralleller mellan vanliga kartbilder
och den spegling av vår tankestruktur som en tankekarta
förväntas ge. Enligt Miles och Khattri är
en karta ämnad att ge en förståelse
för ett landskap. En karta
• ger en förenklad bild av något stort
och komplext
• klargör begränsningar och ramar och
minskar på osäkerheten när du är
vilsen
• kan sätta visioner och strategier och vara
något att navigera efter
• utgör ett filter som gör det förvirrade
förståeligt, ett sätt att visuellt stenografera
hur vi sätter ihop något som i sin helhet
är okänt
• kan utmana det förgivettagna och utveckla
nyfikenheten |
Att
arbeta med föreställningskartor pdf
(516 kb)
|
 |
| Problembaserad skolutveckling
|
|
Universitetgatan
2, 651 88 Karlstad