Karlstads universitet

Sammanfattning av några av Joanna Giotas (Institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet) slutsatser utifrån en forskningsöversikt om elevers motivation i skolan
(Ur Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt. I Pedagogisk forskning i Sverige 2002, årg 7, nr 4.)

• Lärare borde ta hänsyn till elevernas egna erfarenheter och förståelse av det som händer i klassrummet och försöka hitta en balans mellan elevernas egna syften att lära och de generella lärandemål som de själva och skolan sätter upp för eleverna.

• Att kräva att eleverna skall anpassa sin inre värld och verklighet, för att uppföra sig i enlighet med de vuxnas krav och förväntningar är en av de faktorer som mest bidrar till att elever tappar sin egen motivation att lära i skolan har forskning om inre motivation visat. .

• Undersökningar visar att det endast är de kunskapsmässigt duktiga eleverna, de som kan hävda sig gentemot kamraterna och uppnå lärarens och skolans kriterier för lärande och krav på prestationer, som når framgång genom att vara yttre motiverade.

• Ett annat hinder till elevernas inre värld är att de vuxna ofta ser eleverna utifrån ett alltför begränsat perspektiv, det vill säga som enbart skolelever. Forskning visar att om de vuxna skall kunna nå elevernas inre värld och deras verklighet krävs det att de också reflekterar över och tar hänsyn till elevernas totala livssituation.

• Banduras (1986) menar att människor styr sina liv genom sina föreställningar om sin förmåga att organisera och genomföra olika handlingar (kapacitetsupplevelsen). Kunna och vilja är intimt förenade i kapacitetsupplevelsen. …

• Kapacitetsupplevelsen anses påverka de val man gör (att sträva efter vissa mål eller låta bli), den ansträngning man därvid lägger ner, den uthållighet man visar vid svårigheter och det positiva engagemang eller ängslan man upplever medan man jobbar för dem (se även Lander & Giota 2003).

• Om läraren kan hjälpa eleverna att inse att de uppgifter och aktiviteter som äger rum i skolan är personligt relevanta för dem och att innehållet i dessa är meningsfullt för deras eget lärande och utveckling kan detta leda till att eleverna tillägnar sig ett lärandemål gentemot skolarbetet. Viktigt för lärandet är även hur de olika uppgifterna och aktiviteterna introduceras för eleverna

• Hur man går tillväga för att bedöma och belöna elevernas prestationer i skolan spelar också stor roll för vilken sorts motivation eleverna kommer att tillägna sig i skolarbetet. Att offentliggöra elevernas resultat på prov och andra examinationsformer är något som inte gynnar lärandet utan tvärtom driver eleverna till yttre prestation i skolarbetet.

• Återkoppling, som låter eleverna förstå att misstag är en del av lärandeprocessen och att ansträngning är viktig för att de skall kunna uppnå lärande, hjälper eleverna att utveckla eller tillägna sig en lärandeinriktning i skolarbetet

• Faktorer som att kunna göra egna val och att erhålla positiv återkoppling från läraren (som ökar självuppfattningen) har också visat sig främja elevernas inre motivation.

• Forskning om elevers yttre motivation, där målet är att prestera, visar att yttre faktorer som belöningar och lärarberöm, deadlines, påtvingade mål och ”social evaluation” kan missgynna elevers inre motivation .

• ”Elevers inre motivation förväntas minska även om de erbjuds yttre belöningar på skoluppgifter som de finner intressanta och som de redan tycker om. Forskning inom detta område visar att när själva belöningen är borta kommer de elever, som har varit motiverade att arbeta med olika uppgifter i skolan på grund av den, att tappa sin källa till motivation samtidigt som deras inre motivation för att arbeta i skolan inte finns kvar. Dessa elever blir då passiva och har svårt att engagera sig sig i skolarbetet.”