Karlstads universitet

Vi har gjort ett försök till gemensam definition av vad som kännetecknar den elevaktiva lärprocessen. Ju fler kriterier - se menyn elevaktiv lärprocess - som är uppfyllda, desto mer elevaktivt kan arbetssättet sägas vara. Kriterierna är med all säkerhet av olika stor betydelse. Förhoppningen ar att detta kan utgöra ett underlag för fortsatta reflektioner och diskussioner. Vi vill gärna ha kommentarer och reaktioner. Beskrivningar av elevaktivt arbete man har gjort som man är nöjd - eller missnöjd -med tar vi också gärna del av.

Under rubriken lärdomar om elevaktiv lärprocess hoppas vi kunna redovisa mer om detta. » Se även schematisk bild av den elevaktiva lärprocessen

Ett utmanande möte mellan lärare och elev
Vi föredrar att kalla det man vanligtvis benämner elevaktiva arbetssätt för elevaktiv lärprocess, eftersom vi menar att det handlar om ett synsätt och inte en metod. Den yttre formen kan variera. Vi har när vi har gjort lektionsobservationer sett katederundervisning som kan sägas vara elevaktiv och enskilt arbete som kan kallas elevpassiv:

I den elevaktiva katederundervisningen stod läraren inför en större grupp elever och föreläste och fångade elevernas intresse genom att utgå från exempel som eleverna kände igen. Läraren skapade eller tog vara på tankeutmanande situationer, ställde provocerande frågor till eleverna och fick dem att fundera och dra slutsatser. En dialog pågick mellan lärare och elever, där läraren ansvarade för strukturen. Arbetsområdets utformning var resultatet av ett ömsesidigt "samarbete" mellan eleverna och lärarna, där båda parter bidrog - eleverna med sina frågor och lärarna med sin erfarenhet och kunskap.


I den elevpassiva katederundervisningen styrde läraren arbetsområdet utifrån läroboken eller sina egna kunskaper. Undervisningen var ofta välplanerad och hade en innehållsmängd som inte gav utrymme för utvikningar. Stoffet och kursen stod i centrum, undervisningsmaterialet dominerade och elevernas frågor och associationer i anknytning till detta påverkade inte lektionsupplägget i någon högre utsträckning. Arbetsområdet avslutades ofta med ett prov.

I den läraraktiva eller elevaktiva handledningssituationen deltog läraren i elevernas problemlösningsarbete efter
att ha fångat upp eller skapat frågor eller obalanser som eleverna hade behov att få ordning på. Läraren kunde hjälpa till genom att föreslå strukturer för arbetets uppläggning eller för hur man kunde förstå ett faktamaterial, t ex genom att undersöka mönster. Läraren
hade skapat tid för att kunna handleda den enskilda eleven genom organisatoriska lösningar som att de övriga eleverna arbetade med självgående uppgifter.

I den lärarpassiva eller elevpassiva handledningssitua-tionen arbetade eleverna ofta enskilt med uppgifter som de hade fått av skolan och lärarens roll var i huvudsak att förklara och förtydliga dessa uppgifter och se till att eleverna utförde dem. Man lade ofta ner mycket tid och kraft på att skapa arbetsro och få eleverna att göra det man hade bestämt.

Det finns olika sätt att arbeta elevaktivt
• Räddningsgymnasiet Sandö har organiserat verksamheten efter och tillämpar PBL http://www.radsando.lvn.se/

• Heinz Fahlke, lärare i Mölndal, går i en C-uppsats igenom några sätt och relaterar dem till gällande läroplan.( » Se bidrag från läsare.)