Tabellmodellen
– en hjälp att se mönster
Av Gun-Britt Scherp Utskriftsvänlig
version pdf (107 kb)
Om man har ett stort datamaterial i form av intervjusvar,
lärdomar, meningar och nyckelord kan det vara svårt
att se mönster och få en överblick och helhetsbild
av allt som uttryckts. Läser man alltför överskådligt
kan innebörden i varje utsaga gå förlorad.
Läser man å andra sidan varje utsaga mycket noggrant
tappar man lätt helheten. Ett sätt att samtidigt
läsa med eftertanke och skapa mönster är att
använda sig av tabell- och sorteringsfunktionen i ett
vanligt ordbehandlingsprogram, där man låter kategorier
växa fram utifrån de utsagor man har.
Tillvägagångssätt
• Skriv varje utsaga (en eller flera meningar som uttrycker
en och samma uppfattning) i ett vanligt Worddokument och gör
en radbrytning (tryck enter) efter varje hel utsaga.
• Markera allt. Gå upp till ”Tabell”
och välj ”Infoga tabell”. Varje utsaga kommer
då på varsin rad i en tabell.
• Infoga en kolumn till vänster.
• Läs därefter varje utsaga för sig och
tilldela den ett numeriskt värde genom att sätta
en siffra på samma rad i den infogade kolumnen. De utsagor,
som man uppfattar handlar om samma sak, bildar en kategori
och tilldelas samma numeriska värde. Varje ny kategori,
som behövs för att fånga de olika utsagorna,
tilldelas en ny siffra. Det kan vara bra att använda
de första raderna till en kodnyckel där man benämner
varje kategori och anger dess numeriska värde.
Man kan välja åtminstone två tillvägagångssätt
när man kategoriserar utsagorna
1. Man kan ta varje utsaga i den ordning
de förekommer i tabellen och tilldela den det numeriska
värde som överensstämmer med den kategori till
vilken utsagan hör. Man skapar successivt nya kategorier
vartefter man stöter på utsagor som inte passar
in i redan skapade kategorier. Nya kategorier växer fram
vartefter man kommer längre ner i tabellen med utsagor.
Exemplen som används här kommer från intervjuer
med lärare. Intervjufrågan var ”Vad innebär
det för dig att vara lärare?”
| Exempel på
påbörjad kodning |
1 |
Lyssna |
| 2 |
Förtroende |
| 3 |
Väcka intresse |
| 4 |
|
|
|
| |
|
| 1 |
Lyssna och känna med |
| |
Goda relationer med eleverna |
| 2 |
Visa förtroende |
| |
Relationen med eleverna är jätteviktig |
1 |
Se, lyssna ta in, reflektera |
3 |
Väcka kunskapstörst (många elever
är skolskadade) |
| 2 |
Eleverna ska ha förtroende för
mig (de kommer med problem) |
| 3 |
Berätta om något som intresserar
dem, så att de börjar fråga |
| |
Integrera med kärnämnen |
| |
Alla elever är inte lika |
| 1 |
Vara lyhörd (lyssna på elevernas
bekymmer och på vad de kan) |
Om flera betydelser ryms i en och samma rad som vid ”Se,
lyssna ta in, reflektera” behöver man infoga en
rad och flytta över ”reflektera” som hör
till en annan kategori än ”Se, lyssna ta in”.
2. Är materialet stort och innehåller
många innehållsmässigt olika utsagor kan
man behöva arbeta i olika etapper. Efter att ha skaffat
sig en överblick över materialet, skapar man tre
eller fyra kategorier, som vardera tilldelas ett numeriskt
värde, varefter man går igenom hela materialet
och sorterar in de utsagor som passar in i de skapade kategorierna.
Övriga utsagor hoppar man över så länge.
Därefter går man upp till ”Tabell”
och väljer ”Sortera” (Sortera materialet
efter den kodade kolumnen dvs kolumn 1) varvid de genomgångna
utsagorna lägger sig sist i materialet i nummerordning.
Man får då kvar en okodad reducerad grupp av utsagor.
Man börjar då om med att skapa ett begränsat
antal nya kategorier och plockar in de utsagor som passar
in. De utsagor som inte passar in lämnar man för
tillfället. Därefter sorterar man igen och börjar
på nytt med de kvarvarande okodade utsagorna. Man får
ofta ett begränsat antal utsagor kvar på slutet
som inte går att kategorisera.
| Exempel på
delvis sorterad tabell |
|
Alla elever är inte
lika |
| |
Integrera med kärnämnen |
| |
Få eleverna att ta för sig
och känna att det vi gör tillsammans är
viktigt. |
|
Goda relationer med eleverna |
| |
Relationen med eleverna är jätteviktig |
| 1 |
Lyssna |
| 1 |
Vara lyhörd (lyssna på elevernas
bekymmer och på vad de kan) |
1 |
Se, lyssna ta in, reflektera |
1 |
Lyssna och känna med |
| 2 |
Förtroende |
| 2 |
Ha elevernas förtroende |
2 |
Eleverna ska ha förtroende för
mig (de kommer med problem) |
| 2 |
Visa förtroende |
| 3 |
Väcka intresse |
3 |
Väcka kunskapstörst (många elever
är skolskadade) |
| 3 |
Berätta om något som intresserar
dem, så att de börjar fråga |
• Undersök igen om de kodade utsagorna är
lika och koda om dem som inte stämmer med den kategori
som den blivit tilldelad. Man får här hjälp
av materialet att se likheter och olikheter.
• Genom att lägga till en eller flera kolumner
kan man skapa underkategorier till varje huvudkategori.
|
 |
| Problembaserad
skolutveckling |
|