Karlstads universitet

  Nätverket  för problembaserad skolutveckling Nyheter och aktuellt            Innehåll A - Ö        
Om PBS      Nätverket       Nätverksträffar  Kontakta oss     Lärande i PBS-nätverket      PBS-bibliotek     Begrepp och verktyg
» PBS - Problembaserad skolutveckling »Begrepp » Tabellmodellen

Tabellmodellen – en hjälp att se mönster

Av Gun-Britt Scherp                                                     Utskriftsvänlig version pdf (107 kb)
Om man har ett stort datamaterial i form av intervjusvar, lärdomar, meningar och nyckelord kan det vara svårt att se mönster och få en överblick och helhetsbild av allt som uttryckts. Läser man alltför överskådligt kan innebörden i varje utsaga gå förlorad. Läser man å andra sidan varje utsaga mycket noggrant tappar man lätt helheten. Ett sätt att samtidigt läsa med eftertanke och skapa mönster är att använda sig av tabell- och sorteringsfunktionen i ett vanligt ordbehandlingsprogram, där man låter kategorier växa fram utifrån de utsagor man har.

Tillvägagångssätt
• Skriv varje utsaga (en eller flera meningar som uttrycker en och samma uppfattning) i ett vanligt Worddokument och gör en radbrytning (tryck enter) efter varje hel utsaga.

• Markera allt. Gå upp till ”Tabell” och välj ”Infoga tabell”. Varje utsaga kommer då på varsin rad i en tabell.

• Infoga en kolumn till vänster.

• Läs därefter varje utsaga för sig och tilldela den ett numeriskt värde genom att sätta en siffra på samma rad i den infogade kolumnen. De utsagor, som man uppfattar handlar om samma sak, bildar en kategori och tilldelas samma numeriska värde. Varje ny kategori, som behövs för att fånga de olika utsagorna, tilldelas en ny siffra. Det kan vara bra att använda de första raderna till en kodnyckel där man benämner varje kategori och anger dess numeriska värde.

Man kan välja åtminstone två tillvägagångssätt när man kategoriserar utsagorna
1. Man kan ta varje utsaga i den ordning de förekommer i tabellen och tilldela den det numeriska värde som överensstämmer med den kategori till vilken utsagan hör. Man skapar successivt nya kategorier vartefter man stöter på utsagor som inte passar in i redan skapade kategorier. Nya kategorier växer fram vartefter man kommer längre ner i tabellen med utsagor.

Exemplen som används här kommer från intervjuer med lärare. Intervjufrågan var ”Vad innebär det för dig att vara lärare?”

Exempel på påbörjad kodning

1

Lyssna

2

Förtroende

3

Väcka intresse

4

 

 

 

 

1

Lyssna och känna med

 

Goda relationer med eleverna

2

Visa förtroende

 

Relationen med eleverna är jätteviktig

1

Se, lyssna ta in, reflektera

3

Väcka kunskapstörst (många elever är skolskadade)

2

Eleverna ska ha förtroende för mig (de kommer med problem)

3

Berätta om något som intresserar dem, så att de börjar fråga

 

Integrera med kärnämnen

 

Alla elever är inte lika

1

Vara lyhörd (lyssna på elevernas bekymmer och på vad de kan)

Om flera betydelser ryms i en och samma rad som vid ”Se, lyssna ta in, reflektera” behöver man infoga en rad och flytta över ”reflektera” som hör till en annan kategori än ”Se, lyssna ta in”.

2. Är materialet stort och innehåller många innehållsmässigt olika utsagor kan man behöva arbeta i olika etapper. Efter att ha skaffat sig en överblick över materialet, skapar man tre eller fyra kategorier, som vardera tilldelas ett numeriskt värde, varefter man går igenom hela materialet och sorterar in de utsagor som passar in i de skapade kategorierna. Övriga utsagor hoppar man över så länge.

Därefter går man upp till ”Tabell” och väljer ”Sortera” (Sortera materialet efter den kodade kolumnen dvs kolumn 1) varvid de genomgångna utsagorna lägger sig sist i materialet i nummerordning.
Man får då kvar en okodad reducerad grupp av utsagor. Man börjar då om med att skapa ett begränsat antal nya kategorier och plockar in de utsagor som passar in. De utsagor som inte passar in lämnar man för tillfället. Därefter sorterar man igen och börjar på nytt med de kvarvarande okodade utsagorna. Man får ofta ett begränsat antal utsagor kvar på slutet som inte går att kategorisera.

Exempel på delvis sorterad tabell

 

Alla elever är inte lika

 

Integrera med kärnämnen

 

Få eleverna att ta för sig och känna att det vi gör tillsammans är viktigt.

 

Goda relationer med eleverna

 

Relationen med eleverna är jätteviktig

1

Lyssna

1

Vara lyhörd (lyssna på elevernas bekymmer och på vad de kan)

1

Se, lyssna ta in, reflektera

1

Lyssna och känna med

2

Förtroende

2

Ha elevernas förtroende

2

Eleverna ska ha förtroende för mig (de kommer med problem)

2

Visa förtroende

3

Väcka intresse

3

Väcka kunskapstörst (många elever är skolskadade)

3

Berätta om något som intresserar dem, så att de börjar fråga

• Undersök igen om de kodade utsagorna är lika och koda om dem som inte stämmer med den kategori som den blivit tilldelad. Man får här hjälp av materialet att se likheter och olikheter.

• Genom att lägga till en eller flera kolumner kan man skapa underkategorier till varje huvudkategori.


Problembaserad skolutveckling
 

Medlemssidor

Medarbetarsidor

Kontakta oss

In English


Verktyg

Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv

Samtal

Elevaktiv lärprocess

Intervju med föreställningskarta

Utvärdering i lärandets tjänst

Kompetensutveckling

Dokumentation

Observation

"Tabellmodellen"

"Viktningsmodellen"

Begrepp

   

Karlstads universitetUniversitetgatan 2, 651 88 Karlstad
Tfn 054-700 10 00Fax 054-700 14 60Information skolutveckling

Sidansvarig:
Gun-Britt Scherp

Senast uppdaterad:
2010-02-26